fredag 20 maj 2016

Den som väntar på något gott

Regntunga skyar. Kön står nästan stilla. Uppskattar att minst 50 st. människor står framför mig. Bakom fylls det på hela tiden. Folk småpratar och är på gott humör. Parkeringsplatserna är överfyllda. Ett äldre par framför mig pratar med några andra om att de är här andra gången idag. De var hit på lunchen också och sedan körde de hemåt 30 km och är nu tillbaka och köar på nytt.

Jag står och filosoferar. Har tagit kompledigt från jobbet.
Plötsligt öppnar sig himlen och ett kraftigt regn häller ner. Inom någon minut är jag genomblöt. Står envist kvar, närmar mig. Smyger in halva mig under ett enormt paraply som en kortväxt man håller över sig. Nu är jag framme. Nappar tag i en papperstallrik och sträcker ut den mot dem som serverar. Äntligen! En het, bränd och sprucken grillkorv till mig. Ketchup och senap tar jag själv. Bränner gommen och spiller en klick senap på skon.














Nu dags för nästa kö för att få en liten mugg kaffe. Det går snabbare, får engångsmuggen men råkar snubbla på en kartong jag inte ser. Faller inte helt men allt kaffe finns nu på mina vita jeans. Orkar inte köa för nytt kaffe. Nu mot parkeringen, bilen är inklämd och det är omöjligt att ta sig därifrån. Jag sitter i min bil i hällregnet och väntar tålmodigt. Har en smak av grillkorv i munnen och ler.

Gratis är gott. Jag är inte ensam om att tycka det. Jag skall fortsätta att följa lokaltidningarnas annonser för att få veta när nästa fria förtäringstillfälle kommer.

M.S.

fredag 13 maj 2016

Frågor på färjan

Det är en tidig lördagsmorgon.
Jag halvspringer in i hamnterminalen med handväskan dinglande över axeln.
Får min biljett och går ombord.
Många andra sömniga ålänningar köar för sjöfrukosten.
En halvbekant knackar på min axel och hälsar. Sedan säger hon: ”Och du skall på mässa, antar jag”.
Nej, det skall jag inte.
Vi pratar sedan om sjögång och illamående.
I kön till kaffeautomaten är hon där igen. ”Så du skall iväg och shoppa då?”.
Nej, det skall jag inte.
Hon tittar förvånat och fortsätter ”Så du skall hälsa på släktingar då”.
Nej, inte det heller.

Senare köar vi för att stiga ombord på bussen mot Stockholm.
En ny knackning på axeln. En ingift släkting frågar: ”Och vad skall du göra i Stockholm idag?”

I bussen halvsover jag och funderar över vad det beror på att folk frågar varandra på morgonturen: ”Och vart skall du då?”
Varför är det intressant?

Är det omtanke eller nyfikenhet, eller hör det bara till vanlig artighet?

Tror att jag skall ta en tur på Gotlandsfärjan och iaktta om det går till likadant där.
Tänk om detta endast är ett åländskt fenomen.




Vad jag gjorde till Stockholm den gången? Det var en cafédejt och vi hann också med besök på ABBA-museet.
Snart är jag på färjan igen. Vi ses.

tisdag 3 maj 2016

Vår på Medis

Våren tittade fram och då passade Medis glada och pigga personal på att anta den allmänna städutmaningen i staden! Innergården och entréerna fick sig en putsning av arbetsklädda lärare, kanslister och rektor. Fint värre!

Det är alltid bra att samarbeta och alltid bra att göra grejer man inte vanligen brukar tillsammans. Nu fick konstläraren, musikläraren, kanslisten och gympaläraren i ett ganska framgångsrikt samarbete loss inte mindre än 7 skräpiga buskar med hjälp av hacka och spade, något vi aldrig åstadkommit tidigare. Inte hade jag en aning heller, om att vår egen Majvor och vår Barbro var såna hejare på att sopa grus.

Inne i huset och på Tekniska Verken börjar utställningarna för konst och textil ta form, programmet till vårsalongen är sammansatt, artisterna ligger i startgroparna och nu väntar vi bara på premiären tisdag den 10.5 19.00. Var så väldigt välkomna!

Katalogarbetet vid våra datorer är nu vad som hägrar, även om jag tror jag talar för alla när jag hävdar att undervisningen är roligare. Den brukar bli rätt snygg och välfylld i alla fall, vår katalog.

Egentligen återstår bara att önska en fin sommar till alla – deltagare och kolleger. Det har ju börjat bra nu i maj!
Marie

onsdag 27 april 2016

Mycket svenska på kort tid

Grupp 1:
Vi heter Corbu, Nisa och Nattaya. Får vi presentera vår grupp.
Vi är elever på Medis. Vi är en stor grupp. Vi studerar svenska på A1.
Vi har sexton personer. De kommer från Rumänien 10 personer och 5 personer från Thailand och en person från Jordanien. Några personer har bott på Åland mellan sex månader och 10 år. Vi har två lärare. De heter Ann och Biljana. Måndag-tisdag studerar vi med Biljana och onsdag-fredag vi med Ann. De är jättebra lärare.
Vi tycker om att lära svenska med dem. Vi har studerat med dem i tio veckor.
Vi förstår de har jobbat mycket för att lära oss svenska.
Vi hoppas studera svenska på A2. Vi kan ha samma grupp.




Grupp 2:
Vi heter: Som, Remus, Ramona och Vasile. Vi berättar om svenska kursen på Medis.
Vi började kursen i svenska den tjugoandra februari och vi slutar den tredje maj. Vi läser svenska på en plats i Mariehamn. Den heter Medis . Vi är femton personer i klassrummet och två lärare. Våra lärare heter Ann och Biljana. Kursen börjar klockan halv nio och slutar klockan kvart över tre på vardagar. När vi började kursen kunde vi inte tala svenska. Men efter tio veckor kan vi skriva och tala bra svenska. Vi träffar många människor från olika länder på kursen. På kursen läser vi svenska, skriver grammatik, tittar på filmer och talar svenska. Ibland går vi ut och promenerar. Vi vill tala bra svenska. Vi är glada på kursen. Om du kommer och läser svenska på Medis har du en bra framtid.




Grupp 3:

Åland


Åland ligger mellan Sverige och Finland. Åland har cirka 29000 invånare. Åland är ett litet landskap. Här finns fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. Vi tycker sommar är bäst men den är för kort. Vi tycker när det är Rock Off, Midsommar, många människor som dansar skrattar och sjunger. Alla är glada. Vi kan grilla med familjen och vänner. Här finns många restauranger och du kan äta. Vi tycker inte om när det är vinter. Vintern är lång. Vi tycker om när det snöar och barnen åker skidor. Vi kan ta många bilder med vackert väder.

"Klockan sju på morgonen i Mariehamn"






 
Vi tycker om att du kan göra vad du vill. Ingen tycker illa om vad du gör. Här finns trevliga personer.

Hon heter Kai, Thailand.
R: -Trivs du på Åland?
Kai: -Ja, det är vackert här också trevliga människor.
R: - Vad tycker du om?
Kai: -Jag tycker sommar är bäst.
R: - Varför?
Kai: -Jag älskar att bada, sola och grilla med mina vänner.

Ett tusen tack till Ann Westerlund.




Grupp 4:

Efter kursen


Kursen slutar den tredje maj. Vad gör vi efter kursen?
Några personer åker till sitt hemland då, andra personer letar efter ett jobb. På sommaren kan vi göra andra saker såsom: bada, sola, fiska, promenera, spela olika sporter och så vidare. I vår grupp finns en kvinna som heter Ae (Daocharat). Hon kommer från Thailand. Ae och hennes man har en restaurang i Hammarland med thaimat.

R: -Vad gör du på sommaren?
Ae: -På sommaren ska jag simma, sola och cykla ensam. Min man arbetar hela tiden.

R: -Vad gör du på hösten?
Ae: -På hösten ska jag studera på kursen som börjar den åttonde augusti.

R: -Vad gör du efter fem år?
Ae: -Jag vill arbeta som undersköterska på sjukhuset eller på Trobergshemmet.

R: -Tack för allt! Vi hoppas du hittar ett jobb som du tycker om.

måndag 25 april 2016

Sista kapitlet

Nu är det dags att skriva det sista kapitlet som textillärare på Medis. Nästa gång jag fyller år, alldeles i början av januari kommer jag in i pensionsåldern. Då fyller jag 65 år. Redan den 1 augusti blir jag pensionär. Min efterträdare måste få börja från tomt bord och helst tomma vävstolar också.
13 år har det blivit här, fyllda av kreativt arbete, lite sång och mycket skratt. 
Nu i vår blir det 40 år sedan jag utexaminerades från Åbo hemslöjdslärarinstitut och lika länge har jag haft förmånen att få jobba inom fria bildningen, de 31 senaste åren som huvudlärare i textil inom Arbis och Medis.
Vävningen har alltid varit mitt huvudämne och mycket har jag lärt mig under åren, speciellt mycket här på Åland, ännu kan jag inte säga att jag är fullärd.
Jag flyttar nu tillbaka till Pargas, min hemort. Mitt hus som kom för 11 år sedan, mina barnbarn och min åldersstigna mor väntar på mig.
Jag tänker på alla härliga, hjälpsamma och inspirerande människor, kollegor och chefen samt alla er som jag har träffat i veckorna, saknaden kommer att bli stor.
Jag när ännu ett litet hopp om att få komma tillbaka för att gästspela någon gång, kanske leda en kortkurs av något slag.
Innan jag flyttar från denna trevliga ö hoppas jag att vi ses på Medis vårutställning i Tekniska verkens aula 10-18.5.
Tack alla Medisvänner för allt, god fortsättning och en skön sommar önskar jag er!


Barbro Laurén

måndag 18 april 2016

Medis blir bara yngre och yngre…

...speciellt om man ser på medelåldern hos personalen. En del av oss är visserligen omkring pensionsåldern, en del har jobbat flera årtionden på Medis, andra har kommit med under senare tid. Hittills har medieassistenten Catrin och vaktmästaren Casper fått bära ansvaret för att komma med ungdomliga idéer och se till att energin flödar även hos de äldre av oss.

Nu har medeltalet i åldersstrukturen bland Medis anställda sjunkit. Sedan denna vår har vi tre nya anställda som jobbar med institutets omfattande EU-projekt ’Flex-in’. Ekonomie magister Maria Sommarström har totalansvaret för projektet, filosofie magister Tove Bärg jobbar med att ta fram nätbaserade övningar i svenska språket för inflyttade och språklärare/copywriter Marie Flodin skall utveckla nätbaserat studiematerial om Åland och det åländska samhället för studier i svenska för inflyttade.
De nya på Medis: från vänster Marie Flodin, Tove Bärg och Maria Sommarström. Foto. Catrin Jansson.

Flera yngre förmågor och mer ung energi kompletterar fint den sakkunskap och erfarenhet som redan finns i huset.  Medis fortsätter att blomstra och utvecklas.

Vi välkomnar Maria, Tove och Marie till vårt arbetsteam.

Leena Raitanen



torsdag 17 mars 2016

På Åland är det nästan som i Syrien före kriget

Det tog flera år, men det förverkligades till slut: Mariehamn fick ta emot 20 syriska kvotflyktingar i november. Efter cirka fyra år som flyktingar i Libanon kan de här människorna äntligen börja se framåt och börja leva ett ordnat liv här på Åland. Undervisningen i svenska för de vuxna har kommit igång och barnen har gått i skolan sedan början av vårterminen. Journalisten Heidi Grandell-Sonck har gjort en fin intervju med fyra av barnen för Radio Vega. Läs artikeln på länken och lyssna på de båda intervjuavsnitten som finns insprängda i texten! Det spelar ingen roll om du har varit skeptisk till flyktingmottagandet eller om du otåligt väntade på deras ankomst.

Chrestell Azar och Ola Almasre trivs på Åland (Foto från Yles webbsida)

Det är svårt för oss att leva oss in i hur det känns att vara tvungen att fly från sitt hem och sina vänner för att det faller bomber i knutarna och för att du inte längre orkar försöka undvika krypskyttarna i grannskapet. Men inte är det heller lätt att tänka sig in i hur det är att landa i en obekant miljö med ett nytt språk. Skulle du och jag kunna behålla vårt goda humör i den situationen? Och skulle vi ha förmågan att se det som förenar snarare än det som skiljer? Hittills har de flesta som yttrat sig i diskussioner kring de här frågorna mest koncentrerat sig på de eventuella olikheter som kan finnas. Men så tänker inte de här barnen: folk här vänliga och hjälpsamma - likadana som människorna i Syrien var innan kriget kom, ”det är bara språket som är annorlunda!”

Siv Ekström