Den som väntar på något gott

Regntunga skyar. Kön står nästan stilla. Uppskattar att minst 50 st. människor står framför mig. Bakom fylls det på hela tiden. Folk småpratar och är på gott humör. Parkeringsplatserna är överfyllda. Ett äldre par framför mig pratar med några andra om att de är här andra gången idag. De var hit på lunchen också och sedan körde de hemåt 30 km och är nu tillbaka och köar på nytt.

Jag står och filosoferar. Har tagit kompledigt från jobbet.
Plötsligt öppnar sig himlen och ett kraftigt regn häller ner. Inom någon minut är jag genomblöt. Står envist kvar, närmar mig. Smyger in halva mig under ett enormt paraply som en kortväxt man håller över sig. Nu är jag framme. Nappar tag i en papperstallrik och sträcker ut den mot dem som serverar. Äntligen! En het, bränd och sprucken grillkorv till mig. Ketchup och senap tar jag själv. Bränner gommen och spiller en klick senap på skon.

Nu dags för nästa kö för att få en liten mugg kaffe. Det går snabbare, får engångsmuggen men råkar snubbla på en kartong jag inte ser. Faller inte helt men allt kaffe finns nu på mina vita jeans. Orkar inte köa för nytt kaffe. Nu mot parkeringen, bilen är inklämd och det är omöjligt att ta sig därifrån. Jag sitter i min bil i hällregnet och väntar tålmodigt. Har en smak av grillkorv i munnen och ler.

Gratis är gott. Jag är inte ensam om att tycka det. Jag skall fortsätta att följa lokaltidningarnas annonser för att få veta när nästa fria förtäringstillfälle kommer.

M.S.

Frågor på färjan

Det är en tidig lördagsmorgon.
Jag halvspringer in i hamnterminalen med handväskan dinglande över axeln.
Får min biljett och går ombord.
Många andra sömniga ålänningar köar för sjöfrukosten.
En halvbekant knackar på min axel och hälsar. Sedan säger hon: ”Och du skall på mässa, antar jag”.
Nej, det skall jag inte.
Vi pratar sedan om sjögång och illamående.
I kön till kaffeautomaten är hon där igen. ”Så du skall iväg och shoppa då?”.
Nej, det skall jag inte.
Hon tittar förvånat och fortsätter ”Så du skall hälsa på släktingar då”.
Nej, inte det heller.

Senare köar vi för att stiga ombord på bussen mot Stockholm.
En ny knackning på axeln. En ingift släkting frågar: ”Och vad skall du göra i Stockholm idag?”

I bussen halvsover jag och funderar över vad det beror på att folk frågar varandra på morgonturen: ”Och vart skall du då?”
Varför är det intressant?

Är det omtanke eller nyfikenhet, eller hör det bara till vanlig artighet?

Tror att jag skall ta en tur på Gotlandsfärjan och iaktta om det går till likadant där.
Tänk om detta endast är ett åländskt fenomen.

Vad jag gjorde till Stockholm den gången? Det var en cafédejt och vi hann också med besök på ABBA-museet.
Snart är jag på färjan igen. Vi ses.

Vår på Medis

Våren tittade fram och då passade Medis glada och pigga personal på att anta den allmänna städutmaningen i staden! Innergården och entréerna fick sig en putsning av arbetsklädda lärare, kanslister och rektor. Fint värre!

Det är alltid bra att samarbeta och alltid bra att göra grejer man inte vanligen brukar tillsammans. Nu fick konstläraren, musikläraren, kanslisten och gympaläraren i ett ganska framgångsrikt samarbete loss inte mindre än 7 skräpiga buskar med hjälp av hacka och spade, något vi aldrig åstadkommit tidigare. Inte hade jag en aning heller, om att vår egen Majvor och vår Barbro var såna hejare på att sopa grus.

Inne i huset och på Tekniska Verken börjar utställningarna för konst och textil ta form, programmet till vårsalongen är sammansatt, artisterna ligger i startgroparna och nu väntar vi bara på premiären tisdag den 10.5 19.00. Var så väldigt välkomna!

Katalogarbetet vid våra datorer är nu vad som hägrar, även om jag tror jag talar för alla när jag hävdar att undervisningen är roligare. Den brukar bli rätt snygg och välfylld i alla fall, vår katalog.

Egentligen återstår bara att önska en fin sommar till alla – deltagare och kolleger. Det har ju börjat bra nu i maj!

Marie