Omväxlande lärarliv på Medis

Höstterminen 2017 närmar sig sitt slut. Första terminen som jag är här på Medis på heltid. Ska jag sammanfatta med några övergripande adjektiv så kanske dessa: spännande, intensivt, varierande, fritt.

Under ett par tre år både i mitten av 80-talet och i början av 90-talet jobbade jag extra  vid arbetar- och medborgarinstitut i Österbotten. Jag fascinerades då och jag fascineras nu av hur otroligt trevliga diskussioner det blir i grupper där deltagarna representerar inte bara olika åldrar och yrkeserfarenheter utan också olika delar av Finland och Åland, för att inte tala om olika nationaliteter och språk utifrån stora världen! 

Jag har fått skapa min egen läsordning. Varje vecka ska de antal timmar finnas där som  jag undervisar och de timmar jag har mottagning vid Medis. Utöver dem jobbar jag  antingen på distans eller i mitt alldeles fantastiska arbetsrum vid Medis, bl.a. med planering av följande termins kurser i olika språk, har kontakt med nuvarande och blivande timlärare och går på fortbildning. Och jag ägnar mycket tid åt förberedelser av lektionerna. Det är inte alls ovanligt att jag går hem efter kl 22 på kvällarna eller att jag är här ibland på veckosluten.... Med länge sen utflugna barn går detta bra att göra. Because I love my work!

Jag har undervisat språk på högstadie- och gymnasienivå några år, på högskolenivå i tjugo år och nu då på Medis. Varje dag undervisar jag för närvarande två olika språk i två- eller tretimmars pass per grupp. För första gången på alla dessa år undervisar jag engelska för riktiga nybörjare – det är spännande. Eleverna lyssnar, härmar, läser och skriver och talar – och de är så duktiga. Stämningen är på topp! Sen har jag en grupp på mellannivå och en grupp på ännu högre nivå. Terminens engelskagrupper går på dagtid. Vi har inga prov att förbereda oss på i någon grupp, inga deadlines att hålla – men läxor har vi varje gång. Och grammatiska strukturer går vi igenom i lämplig mängd och takt. När något intressant dyker upp i en kursbok, kan jag skapa tid för det; visa en filmsnutt, gå igenom innehållet i  en musikal och sen lyssna på delar av den - in English - eller läsa extra texter om länder och kulturer och fenomen som vi är intresserade av – Irland och Australien har varit ”på tapeten” nu denna termin. På vårterminen bjuder jag ut engelskakurser också kvällstid.

I tyskagruppen har vi planer på att göra en resa tillsammans under nästa år. Just nu gör vi mest virtuella resor i boken och på nätet, samtidigt som vi pratar om  annat som är bra för Leib und Seele (kropp och själ). Många av oss ”arbetar tillsammans” tredje terminen nu, men vi har varje termin tagit emot nya deltagare, unga och äldre. Einfach Klasse! 

Finska för nybörjare har lockat 20 deltagare. Alla är i arbetslivet eller är studerande och är otroligt ivriga – det är jag också! Vi har en redig och bra bok och vi fortsätter i januari. Dessa elever kan på vårterminen gå också en annan kurs med ännu mer muntliga övningar – med kollegan Raili. Kyllä me ymmärrämme suomea! 

Till sist kan jag berätta om kursen i svenska som jag har dagtid. I gruppen finns det sex  olika modersmål och nästan ingen förstår de andras modersmål. Engelska och lite spanska kan de som kommer från Serbien respektive Makedonien. De som kommer från Lettland talar också ryska och lite engelska. De som kommer från Rumänien kan bara lite, lite italienska. Sen är de spansktalande från Kuba och Colombia och talar inget annat språk.  Sen har vi en nykomling, en tyskatalande som talar tyska. Där stod jag i början och kom nästan ingenstans med de språk jag kan. Men vi har lyckats! För en tid sen i kafeterian: kan ni förstå hur jag gladdes med eleverna i gruppen då de, trevande men dock, umgicks på det gemensamma språket svenska. Och nu förstår de mer och mer och talar och gör sig förstådda på svenska – det är häftigt. Utöver boken, språklabb och bildordböcker har vi  läst sagor på svenska och också sjungit. Imorgon börjar vi prata om de jultraditioner som finns här. Då får de berätta om sina. Jätteintressant!

Tack, alla elever och alla kolleger vid Medis, för denna termin! Inte slut än, men snart: Advent, Jul och Nyår. Vips, så är vi där. Med nya trevliga utmaningar.

Ulla-Maj Söderback

Varför säger de på detta viset?

Vardagspsykologi och beteendevetenskap är ämnen som intresserar mig. En föreläsning inom det området skulle vara intressant.

Varför reagerar vi människor olika och uppträder olika i likadana situationer.

Ur verkliga livet:

Efter en fallolycka i somras gipsas min arm på sjukhuset. Samma kväll bestämmer jag mig för att ta en promenad efter att ha en tagit en dos värkmediciner. Möter en avlägset bekant kvinna på trottoaren. Hon stannar upp, synar armen snabbt och ber mig sedan titta in i hennes mun. Litet förvånad böjer jag mig ner, lång som jag är och hon är kortvuxen.

Vad är det jag ser, åtminstone spår av middagen och det kan ha ingått kokta ägg i den senaste måltiden. Hon säger att jag skall titta noggrant i övre käken på höger sida och hon gapar ännu större. Jag fortsätter titta men förstår inte riktigt vad detta handlar om och stiger tillbaka ett par steg. Hon berättar då att hon har fått en konstgjord tand insatt där på 1980-talet efter att hon hade fallit över ett bord på en arbetsplats. Hennes berättelse blir mycket lång och detaljrik. Ingen fråga kommer överhuvudtaget om mitt olycksfall.

Jag tar till en nödlögn och skyller på att jag skall iväg och hälsa på någon och fortsätter snabbt promenaden.

Möter då en annan person som stannar upp och säger: ”Det där måste ha skett idag för jag ser att gipset inte är smutsigt ännu.” Ingen fråga kommer om vad som har hänt. Träffar ännu på någon bekant som faktiskt undrar hur jag mår och om hur olycksfallet skett utan att i samma andetag berätta om sina familjemedlemmars fallolyckor förra decenniet.

Associerar i det här sammanhanget till vad en vän berättade. Hon satt vid kaffebordet på jobbet och sade: ”Ikväll skall min man och jag gå ut på restaurang och äta en lyxig middag. Vi har idag varit gifta 30 år.” Snabbt inlägg från kollegan: ”Och idag är det 17 år sedan min granne hängde sig".

Ridå.

Före föreläsningen skall jag förkovra mig genom att läsa böcker inom det här omfattande ämnesområdet.

Tillbaka till Medis

Det är ett tag sedan jag började jobba igen i Kompassen och på Medis efter ett års och tre månaders ”paus” emellan. Den här är faktiskt mitt första inlägg på Medis blogg och det känns ganska kul att dela mina tankar med er! Jag heter Effie Pla och kommer från Grekland. Jag flyttade till Åland för nästan fyra år sedan. Tänk vad tiden går fort!! Jag kommer ihåg när jag träffade Dimitri (min sambo)första gången och han sa till mig med stolthet ”Vet du? Min mamma kommer från Finland, från en liten ö som heter Åland!” Jag blev ganska imponerad kan jag säga :) Då letade jag efter var Åland ligger! Jag läste på nätet mera om Åland och en fin dag bestämde vi oss att resa till Åland för att se hur det ser ut. Så gjorde vi :) Vi bokade biljetter och åkte på semester. Vi tyckte båda att det var så mysigt och annorlunda. Vi ville verkligen uppleva någonting nytt eftersom situationen i vårt land var svår. Vi ville se 👀 hur man gör när det kommer massor med snö ☃. Hur det finska systemet funkar som är så berömt. Så fort som möjligt började jag att studera svenska i Grekland. Efter några månader flyttade vi till Åland!

Järsö Åland, vinter 2016

Jag är glad att säga att jag var en av de första som besökte Kompassen tillsammans med min sambo och hans åländska kusin! Jag kommer ihåg hur orolig jag var när jag just hade flyttat till Åland och ville få ordning i mitt nya liv! Vi fick veta från kusinen att Kompassen hade just öppnat och att man kunde få viktig information när man är ny på Åland. 

Så gjorde vi det direkt. Information office for immigrants!! 

Där träffade jag för första gång Siv <3. Siv gav råd åt oss om hur ska man göra om man just har flyttat, vilka myndigheter man måste besöka o.s.v. Vi skrev ner allt som Siv sa. Det tog inte så lång tid innan jag kunde få mitt första uppehållstillstånd. Efter detta kom mitt första jobb och efter jobbet kom SFI (Svenska För Inflyttade). Det var första gången i mitt liv som jag var så mycket koncentrerad på lektionerna. Jag fick känna många människor som kom från olika länder. Vissa av dem hade just flyttat till Åland och vissa andra hade bott på Åland i flera år. Kursen hjälpte mig att komma in i samhället och det spelade den största roll för mig. Via kursen fick man bekanta och kompisar. Man var inte rädd för att prata fel svenska på Medis. Alla som jobbade där visade förståelse och hjälpte alla inflyttade för att de ska känna sig som hemma. Min lärare kom från Gotland så hon pratade lite annorlunda. Första veckan i skolan var jättesvår. Jag kunde inte förstå så mycket. Alla andra kunde kommunicera med varandra. I slutet av mina SFI studier förstod jag att den gruppen hjälpte mig att gå framåt. Jag var tvungen att hänga med!

Efter mina svenska studier fick jag jobb på Medis! Jag trodde alltid att jag kommer att jobba inom logistikområdet eftersom jag hade studier och jag var färdigt utbildad hemifrån. Men som tur livet hade andra planer för mig!

Nu för tiden jobbar jag med inflyttade! Som inflyttad själv tycker jag att jag kan hjälpa människorna från andra länder på ett annat sätt. Det jobbet ger mig glädje och energi! Mina uppgifter varierar men det är det som gör det mera intressant. 

Jag återkommer snart med nya små historier 😁

Effie