Lärlingen, löparen och lekaren

Denna höst har arbetslaget för hälsa och friskvård här i Medishuset fått tillökning. Vi har förmånen att ha en lärling bland oss. En finurlig lösning för att öppna yrkeslivet för en som behöver in och liksom har det redan, men behöver en knuff. Det är lite trångt på kontoret nu alltså men som tur är hålls vi ju mest ute på golven och viftar, lyfter och krånglar med er – våra kära deltagare.

För att ge en liten presentation och närmare beskrivning av oss och vår vardag har jag som bloggansvarig valt att utgå från temat i en gammal favoritfilm som plötsligt känns aktuell – Den gode, den onde och den fule från 1966 av Sergio Leone. Jag har alltid älskat spaghettiwestern och parallellerna tycker jag funkar riktigt fint. Håll till godo.

Den gode  – gestaltas fint av vår nye lärling Pär Löthman som med vinden i håret (om han hade något) hungrigt griper sig an de nya utmaningar som nu kommer honom till mötes. Likt Clint Eastwoods Gode rollfigur är han tålmodig, avvaktande och ständigt beredd att ordna så att alla deltagare får vad de behöver på hans lektioner. Han ser lite farlig ut, är till och med att betrakta som hård, men har ett hjärta av guld och är lätt att tycka om – har jag hört på stan.

Den Onde – kan ju bara vara en. Vem av oss har mätverktyg som tydligt och pedagogiskt låter var och en av oss veta på vilken sida om godkänt vi befinner oss i löparspåret? Vem basar över redskapen som används för övningar som skulle få Börje Salming att be om nåd? Vår egen och outbytbara löpare Anki Nordman – tror ingen blev förvånad. Med eld i blicken och obevekligt tidur står hon där och alla, jag menar alla, står i kö för att be om mer. Ingen bär rollen som den obevekliga och alltid peppande kraftkällan som liksom driver världen framåt. Ja det skulle vara självaste Lee Van Cleef då i nämnda film.

Den fule – karaktären i filmen har flera egenskaper som passar in på nästa person i laget. Kan ju verka lite trist med den här sista, man icke – rollfiguren överlever tack vare sin envishet, hetsiga men goda humör och en rejäl portion tur. Samarbete är en förutsättning för framgång för Eli Wallach som har rollen, slaget borde vara förlorat för länge sen men utan att egentligen ha någon talang, tar figuren sig vidare genom hisnande svårigheter och har alltid huvudet högst. Karaktären har en säregen humor som bär genom allt. Ja – jag känner att det är jag, Marie.

Så välkomna till oss nu alla! Vi tar emot alla dagar i veckan!

                                     Hälsningar Lärlingen, Löparen och Lekaren!