- Ämnet för din nästa blogg är ju
klart, tyckte mina arbetskamrater. Deltidspension, naturligtvis!
Jag får en smygande känsla av att
jag kanske har talat ganska mycket om det här med deltidspension den senaste
tiden... Och det är inte så konstigt, för det passar mig perfekt!
Från och med den 1 augusti i år
jobbar jag inte längre heltid, utan 65 % av en heltidstjänst. På måndagar är
jag ledig, och jag slutar lite tidigare de andra dagarna dessutom. Det känns
både lyxigt och en aning orättvist, som att man sviker sina arbetskamrater lite
grann.
Jag vill ju jobba, bara lite
mindre. Jag vill absolut inte sluta på Medis, jag oroar mig redan för hur det ska
gå den dagen jag blir pensionär på riktigt. Jag blir glad varje dag när jag
kommer på jobb på morgonen och möter alla trevliga sfi-elever som hälsar lika
glatt på mig varje gång vi möts i trappan, och det kan vara flera gånger om
dagen! Det är roligt att träffa arbetskamraterna och att få göra det jag gillar
mest, nämligen undervisa i språk.
Medis har blivit ett andra hem
för mig. Så blir det väl när man har jobbat på samma arbetsplats i 31 år. Vi är
många i personalen som har jobbat här väldigt länge. Det är förstås ett tecken
på att vi trivs med vuxenutbildning, vissa av oss som lärare och andra med
andra uppgifter vid institutet.
Som Medislärare får man själv
påverka kursinnehållet och det är både inspirerande och ibland lite jobbigt,
eftersom det tar mycket tid och energi. Om man håller kurser på kvällstid kan
det kännas lite besvärligt att gå på jobb ett varv till, när det redan är
mörkt. Men jag försäkrar att man är på bättre humör när man kommer hem!
Så där ja, dags att sluta skriva.
Mina bloggar blir förstås kortare nu. Bara 65 % av en hel blogg!
Ann Westerlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar