Broderisymposium STYGN 2014

Nu tar jag mitt första steg in i bloggvärlden.Jag heter Barbro Laurén, är hemslöjdslärare och jobbar på Medis som textillärare sedan 11 år tillbaka. Medis hösttermin inleddes för min del med en veckas fortbildning i broderi. Första veckan i augusti åkte jag till Sätergläntan i Dalarna för att delta i broderisymposiet Stygn 2014. Broderi är troligtvis den teknik jag sysslat minst med sedan jag gick ut Hemslöjdslärarinstitutet 1976.

Broderiet är starkt på frammarsch, så det gäller att uppdatera sig i ämnet.

Veckan blev en omtumlande och inspirerande upplevelse. Jag deltog i två workshops. Framför allt den senare, dogmebroderier med Jytte Harboesgaard från Danmark som lärare, satte allt som man tidigare lärt sig om broderi på sin spets. Vi fick en tygbit av en gammal vit bordduk, nål och tråd. Ni ska bara dansa runt med nålen, det ska inte bli något, det räcker med att ni känner hur nålen och tråden går genom tyget, upp och ner, upp och ner. Inga regler finns och finns de sätter ni dem själva, var lärarens instruktioner. Inte bli något…??

Det här är ett exempel på dogmebroderi:



Den andra workshopen jag deltog i hette Seeing through stitch med Kay Greenlees från England som lärare. Till dessa två dagar skulle man ha rätt mycket material med sig. ”En liten samling av naturliga former, förslagsvis skal, baljor, kottar, fossiler, dock bara en slags objekt, gärna med utmanande ytkvaliteter med struktur och form” stod det i informationsbrevet. Blyertspennor av olika slag, grafitpinnar, fixativ, kartong, garn och trådar i grå/vit neutral färgskala i olika tjocklekar och typer.

Mitt objekt blev en fin snäcka från Florida som jag fick av kurskompisen Ann-Louise. Det gällde att känna och titta på föremålet och utgående från det skissa upp olika stygn på kartongremsor, så många olika man bara kunde komma på. Ytterligare ytmönster och idéer till nya stygn kunde jag hitta på snäckan med hjälp av det medhavda förstoringsglaset.



Hela föreläsningen genomsyrades av uttrycket ”draw to know something better” som myntats av den engelska professorn i konst John Ruskin (f.1819, d.1900). Stygnet skulle också vara i fokus hela tiden. Vad meddelar de till dig? Är de fria eller kontrollerade? What is the sound of the stitch?

Därefter delade läraren ut tyg till oss, smala remsor av oblekt lakansväv som hon förbehandlat genom att måla dem med vit vattenblandad husfärg!

Nu fick vi både rita och brodera våra stygn på tyget. Det skulle också vikas och sys så att det bildade ett dragspel med flera bilder som gärna kunde bli en berättelse. Stygn, stygn är det viktigaste, vackert, gulligt och utbroderat fick det absolut inte bli, sa läraren.

Slutligen skall skisserna och broderiet fixeras med fixativ och sättas mellan pärmar så det blir en bok.

Mitt arbete blev också en ”story” till min stora förvåning.

På den första bilden kan man se mig, lätt förblindad av allt det nya och med endast korsstygn i hågen. Sedan börjar handen jobba, färgad med en kaffeslurk, nya stygn och uttryck skapas. Det slutar med att kreativiteten börjar blomma, broderad med fiskargarn och silvertråd på nålen. Sista bilden föreställer läraren som tittar ut genom ett fönster där hon visar mig en helt ny värld av broderi.








Barbro Laurén