Tänk dig in i situationen att du är tvungen att flytta långt bort till ett annat land med en annan kultur och ett annat språk. Du vill egentligen inte, men hemma kan du inte leva - kanske för att det har blivit ohållbart politiskt eller för att du inte får jobb hur du än bär dig åt och om du får, så är lönen så usel att dina barn får gå hungriga.
Det var många som hade det så här på Åland, ja i hela Norden i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Flera av våra förfäders systrar och bröder gav sig iväg för att försöka skapa sig ett bättre liv i Amerika. Det var lång väg och inte kunde de språket innan de for. De drömde om en bättre framtid och tänkte att nog ska det gå på något vis. Vad som helst är bättre än här hemma.
För många gick det bra. De lyckades försörja sig och sina familjer, de lärde sig språket och stannade kvar. Men inte var det lätt. Två av min morfars systrar for till Amerika och hade gärna återvänt, för det var inte så lätt att klara sig där i slutet av 1920-talet, men de hade inte råd att köpa biljett hem. Så de grät varje kväll av hemlängtan och kämpade på. Så småningom ordnade livet upp sig och de gifte sig och fick barn som alla fick en bra utbildning och en trygg tillvaro.
När jag på Medis kommer i kontakt med de inflyttade som läser svenska på heltid hos oss slås jag ofta av insikten om hur oerhört svårt och jobbigt det måste vara att som vuxen byta miljö och framförallt språk. Hur länge ska man orka kämpa på för att bli bättre på detta nya konstiga språk, hur länge ska man stå ut med att inte kunna arbeta med det som är ens yrke för att man inte har tillräckliga språkkunskaper. Hur länge ska man klara av att inte kunna uttrycka sig lika nyanserat och detaljerat som man kan på sitt modersmål. Många av dem som kommer hit har gedigen yrkesutbildning och flera års erfarenhet bakom sig, men stöter på många hinder i sin strävan att kunna arbeta inom sitt område. Det är fråga om stora resurser som vi kunde ta vara på ännu bättre än vad vi gör.
Just nu håller jag på med att skaffa fram praktikplatser åt två av de grupper som läser svenska på Medis. Det är 34 personer det! I tre respektive fyra veckor ska de i november-december stifta bekantskap med det åländska arbetslivet genom att praktisera någonstans: på ett daghem, en butik, en skola, en restaurang eller något annat spännande ställe. Huvudsaken är att de får träna sin svenska och att de får nya kontakter. Kontakta mig gärna om du har tips och goda förslag. Medis växel vet hur man får tag i mig. Det går också att mejla på adressen siv.ekstrom (at) mariehamn.ax.
Siv Ekström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar